substantiv ~en
ex·orc·ism·en●(förment) utdrivning av onda andar genom läsning av besvärjelser
relig.JFRcohyponymandebesvärjelse
sedan 1560-talet (i formen exorcismus)av grek. exorkismos´ ’besvärjelse’, till ex´ ’ut; från’ och orkiz´ein ’besvärja’, till hor´kos ’ed’