Svensk ordbok 2009, webbversion

expressionism [-∫onis´m] substantiv ~en ex·press·ion·ism·en●en konst­riktning som försöker ge starka ut­tryck för subjektiva känslor ibl. på bekostnad av verklighets­beskrivningen; särsk. in­om målar­konsten men äv. i litteraturen, musiken etc.; särsk. om den skola som upp­kom vid 1900-talets början konstvet.litt.vet.musikJFRcohyponymimpressionism över­drift och deformering av motivet känne­tecknar van Goghs expressionismsedan 1913av fra. expressionisme med samma betydelse, till expression ’ut­tryck’; till lat. exprim´ere ’ut­trycka’; jfr 1express