Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
ext·as·en●känsla av stark och glädjefylld hänryckning
psykol.tid.JFRcohyponymtrans
religiös extasfalla i extastalaren eldade upp sig till extasvarje gång hon kom in på scenen råkade publiken i extas(i) extas (över ngt/att+V/SATS)sedan ca 1700av grek. ek´stasis ’bortryckande’