Svensk ordbok 2009, webbversion
[-an´täv.-aŋ´t]
adjektiv,
neutr. ~
extra·vag·ant●som ger intryck av rikedom
bl.a. genom överdådigt levnadssätt; om person
admin.psykol.en extravagant ung man med rika föräldrar○äv. om handling e.d.hans extravaganta klädselsedan 1739av fra. extravagant ’överdriven; besynnerlig’; till 1extra och lat. vag´ans, pres. part. av vaga´ri ’vandra omkring; vara ostadig’; jfr vag, vagabond, vagant