Svensk ordbok 2009, webbversion

1fäll`a substantiv ~n fällor fäll·an●fångstanordning som djur lockas till med föda eller doftmedel af.jakt.råttfällasätta ut fällorgillra fällan med betefångas i fällanråttan fastnade i fällan○äv. om o­avsiktligt farlig an­ordningofta i sammansättn. bädd­soffan visade sig vara en veritabel (döds)fälla○äv. om listigt handlande för att lura fiende in i svår situationbataljonen gick rätt i gerillans fälla○äv. bildligtkvinnofällalånefällaett problem med många fällorsedan ca 1430Själens tröstfornsv. fälla; bildn. till falla
2fäll`a verb fällde fällt, pres. fäller fäll·er1få (varelse eller växt) att falla genom att an­vända fysisk kraft sport.JFRcohyponymfalla 1cohyponymavverka 2 fälla trädett slag som kunde fälla en oxehon fälldes innan­för straff­området○spec.döda han fällde bytet med ett väl­riktat skott○äv. bildligtfälla regeringenfälla för­slagetfälla ngn/ngtsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. fälla; gemens. germ. ord., eg. ’komma ngt att falla’; bildn. till falla; jfr tillfälle 2ibl. med partikelnner låta falla genom att av­lägsna hinder för tyngd­kraftens verkan af.mil.JFRcohyponym2släppa 1 fälla bomberfälla ner persiennerna○äv. utan inne­börd av av­sikttappa fälla hårträden fällde löven○äv. ngt ut­vidgatfälla bittra tårarfälla ngtsedan ca 1400Klosterläsning3formellt förklara skyldig om dom­stol e.d. jur.MOTSATSantonymfrikännaantonymfria 2 juryn fällde den å­talade för men­ed○ibl. med konstruktionsväxlingen fällande dom○äv. ngt försvagat (utan formell rättgång)hellre fria än fällafälla ngn (för ngt/SATS)sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen4(till­fälligtvis) ut­tala komm.fälla ett yttrandefälla ett om­dömefälla ngtsedan 15905slut­giltigt åstad­komma Nollfälla ut­slagdet blev rutinen som fällde av­görandet i matchenfälla ngtsedan 15906förlora färg om textilier kläd.tröjan fällde i tvättenfällasedan 1784Subst.:vbid1-159354fällande, fällning Och träd kan fällas och blommor bräckas och grenar tvina med förstörd kraft, men drömmen gömmer sig – och vill väckas – i var levande droppe saft.Ur Min stackars unge ...; dikt av Karin Boye ur De sju dödssynderna (1941)