Svensk ordbok 2009, webbversion
fä
`
rdriktning
substantiv
~en ~ar
färd|rikt·ning·en
●
riktning som man färdas i
trafik.
JFR
cohyponym
kurs 2
han ville helst sitta vänd i färdriktningen
○
äv. bildligt
handlingslinje
partiets färdriktning
sedan 1926