substantiv ~nen fästmän, best. plur. fästmännen
fäst|mann·en●man som är förlovad med (eller har sällskap med) en viss kvinna
släkt.yrk.hennes stilige fästmanngns fästman, fästman till ngnsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. fästeman; till fästa i bet. ’lova; trolova’