Svensk ordbok 2009, webbversion

få`fäng adjektiv ~t få|­fäng1över­drivet mån om sitt yttre eller sitt an­seende admin.psykol.JFRcohyponymflärdfullcohyponyminbilsk han är lite fåfäng så det är bäst att du titulerar honom ”direktör”hennes pojk­vän är fåfäng när det gäller håret så hon får aldrig rufsa till det○äv. om handling o.d.hans fåfänga upp­trädandesedan 1807fornsv. fafänger ’sysslo­lös; frukt­lös’, eg. ’som får (förvärvar) föga’; till 2få och 1få; jfr eldfängd 2som inte har möjlighet att lyckas eller in­frias NollJFRcohyponymfruktlöscohyponymgagnlös fåfänga försök att flyfåfänga förhoppningarhans fåfänga försök att dölja sin ålder○äv.som inte ger önskat resultat två års fåfäng mödasedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga