substantiv ~n äv. vard. fångvaktarn, plur. ~, best. plur. fångvaktarna
fång|vakt·ar·en●person som (yrkesmässigt) vaktar ngn som berövats friheten
i fängelse e.d.
numera ej officiell beteckningsamh.yrk.han lyckades rymma genom att muta fångvaktarensedan 1541