Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv fönstret, plur. ~, best. plur. fönstren äv. ~na
fönstr·et1inramad glasruta som fyller ut en ljusöppning i en vägg (ibland en dörr) eller ett tak
ofta öppningsbar; ibl. med tonvikt på ljusinsläpp, ibl. på möjligheten till utblick
heminr.JFRcohyponymglugg
fönsterglasfönsterhakefönsterplatsfönsteröppningkyrkfönsterköksfönsterskjutfönsterett bottenhängt fönsterett topphängt fönsterett pivåhängt fönsterett högt placerat fönsteröppna fönstret och vädrastäng fönstret, det drar!sätta in nya fönsterse ut genom fönstret○äv. om området omedelbart innanför glasrutanskyltfönsterhan satt i fönstret och solade sig○äv. bildligtöppning
täckt av ngt genomskinligt
fönsterkuverti fönstret på baksidan av kameran syns det hur många bilder man har tagit○spec. vid arbete vid datorhon öppnade ett nytt fönster på skärmen○spec. äv. i uttryck för kontaktyta e.d.språket är ett fönster mot hjärnanSankt Petersburg skulle vara Rysslands fönster mot Europa(i) fönstret, ett fönster (mot ngt)franskt fönsterdubbelfönster som går ner till golvet och saknar mittpost
lägenheten har en takhöjd på fyra meter och stora franska fönster som vetter mot innergården
sedan 1409 (i sammansättn. glas-)testamente upprättat i Västervik av änkan Margareta Lambrechtsdotter (Svenskt Diplomatarium)fornsv. fenster, fynster, fönster; via lågty. vinster av lat. fenes´tra med samma betydelse
2eroderad lucka i överskjutna bergartslager
där den underliggande berggrunden blir synlig
geol.sedan 1906Fönstret mot gården.Svensk titel på film av Alfred Hitchcock (1954) om en rullstolsburen fotograf som fördriver tiden med att smygtitta på grannarna i sin kikare och får för sig att en man har mördat sin fru.