substantiv ~n ~r
för·älsk·els·en●(snabbt uppflammad) kärlek
till ngn
psykol.tid.JFRcohyponymkärlek
en het förälskelseen häftig förälskelseen olycklig förälskelse○äv. om föremålet för sådan kärlekhon kom till festen med sin senaste förälskelse○äv. bildligtskämts.hennes första förälskelse var en shetlandsponnyförälskelse (i ngn/ngt)sedan 1861