Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
för·är·ar●(högtidligt) skänka
som hedersgåva e.d.
ngt formelltNollJFRcohyponymbegåva
hon förärades diplom och ett stort fång blommorförära ngn ngt, förära ngn (med ngt)sedan 1609av lågty. voreren med samma betydelse, eg. ’hedra (särskilt med gåvor)’; jfr ära
Subst.:vbid1-166375förärande,
vbid2-166375föräring