Svensk ordbok 2009, webbversion

föra fram´ verb förde fört, pres. för för·de1äv. fast sammansättn., jfrframföra 2 få att röra sig fram­åt rum.för fram fångenföra fram ngn/ngtsedan 16512äv. fast sammansättn., jfrframföra 1 formellt ut­tala ngt, i diskussion e.d. komm.han förde fram nya argumentföra fram ngt/SATSsedan 1611Subst.:framförande