Svensk ordbok 2009, webbversion

fördär´va verb ~de ~t för·därv·ar●skada svårt el. slita ut e.d. samh.JFRcohyponymförstöra slå sig fördärvadman kan fördärva fötterna i för trånga skor○äv. mer abstraktfördärva en god historiahus­köpet fördärvade deras ekonomi○äv. all­mänt förstärkande i vissa ut­tryckngt vard.skratta sig fördärvadlängta sig fördärvadfördärva ngn/ngtsedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. fordärva; av lågty. vorderven med samma betydelse; av o­visst ur­sprung Subst.:vbid1-161230fördärvande