Svensk ordbok 2009, webbversion

förde´lning substantiv ~en ~ar för·del·ning·en1det att fördela ngt på o­lika parter; äv. om resultatet spel.statist.tid.JFRcohyponymdistribution jämn fördelningrätt­vis fördelningsned fördelningvid fördelningen av utbildnings­platser går man i första hand efter betygfördelningen av resurser till o­lika samhälls­sektorer○spec.ofta i sammansättn. (rätt­vis) upp­delning av ekonomiska till­gångar fördelningsfrågorfördelningspolitik○spec. äv.sätt på vilket (observerade) värden är ut­spridda kring ett medel­värde statist.normalfördelning○spec. äv.an­tal kort i de o­lika färgerna på en viss hand med sin jämna fördelning siktade syd på ett sangkontraktfördelning (av ngt/ngra) (mellan ngra)sedan 16202typ av högre armé­förband i Sverige; samman­satt av två el. flera brigader mil.tid.JFRcohyponymdivision 2cohyponymbrigadcohyponymregemente 1 fördelningschefinfanterifördelningsedan 1715