Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
före|brå·els·en●direkt uttalat missnöje (med ngn) för visst felaktigt handlande
komm.tid.JFRcohyponymklander 1
det fanns en antydan till förebråelse i hans röstdet låg en viss sanning i förebråelsenen förebråelse (mot ngn) (för ngt/SATS)sedan 1734