substantiv ~en ~ar
före|vänd·ning·en●anfört men i sammanhanget betydelselöst skäl för visst handlande
komm.JFRcohyponymursäktcohyponymsvepskäl
telefonsamtalet gav honom en förevändning att lämna sammanträdetoroligheterna gav militären en förevändning att ta maktenen förevändning (för ngt/att+V), en förevändning (att+V)sedan 1640till äldre förevända ’anföra som skäl’; av ty. vorwenden med samma betydelse