Svensk ordbok 2009, webbversion

förfal´ska verb ~de ~t för·falsk·ar●göra efter­bildning av (ngt) i bedrägligt syfte jur.komm.JFRcohyponymfejkacohyponymefterapa förfalska en namn­teckningförfalskade sedlartavlan var förfalskad○äv.ge en falsk beskrivning av ngt förfalska historienförfalska ngtsedan 1475Stockholms Stads Tänkeböckerfornsv. forfalska; till falsk Subst.:vbid1-161671förfalskande, förfalskning