Svensk ordbok 2009, webbversion
adverb
för·gäv·es●utan framgång eller resultat
NollJFRcohyponymfruktlöscohyponymfåfäng 2
han ödslade sina krafter förgävesalla upplivningsförsök var förgävesde försökte ringa till henne, men förgävessedan 1504brev från biskop Mattias i Strängnäs m.fl. till rikets råd om underhandling med Danmark (Styffe)fornsv. forgivins, forgäffues; av lågty. vorgeves ’till skänks; utan nytta’, till vorgeven ’ge bort’