verb ~de ~t
för·härj·ar●obotligt skada
område, samhälle e.d.
NollJFRcohyponymödeläggacohyponymskövlacohyponymspoliera
landet låg förhärjat, i ruinerförhärja ngtsedan ca 1430Själens tröstfornsv. forhäria
Subst.:vbid1-162322förhärjande,
vbid2-162322förhärjning