Svensk ordbok 2009, webbversion

förhärs´ka verb ~de ~t för·härsk·arofta pres. part. vara all­mänt rådande NollJFRcohyponymdomineracohyponym1råda 2 den stämning som förhärskar är lättnadförhärskasedan 1843av ty. vorherrschen med samma betydelse; jfr härska Subst.:förhärskande