Svensk ordbok 2009, webbversion
verb förhöll förhållit, pres. förhåller
för·håll·er●få (häst) att minska tempot med tyglarnas hjälp
zool.när man gör halt använder man de förhållande hjälpernaförhålla ngtsedan 1752jfr ty. verhalten med samma betydelse
Subst.:förhållande,
förhållning