Svensk ordbok 2009, webbversion

fö`rhand substantiv ~en för|­hand·en1kort­spelare som står i tur att spela ut det första kortet i en spel­omgång, t.ex. i bridge spel.MOTSATSantonym2efterhand 1 JFRcohyponymmellanhand 2 förhanden spelade ut klöver kung○äv. om mot­svarande position och om an­dra el. tredje hand när de är mindre för­delaktiga än tredje resp. fjärde handhan satt i förhand och där­med var hans hjärter­kung värde­lös(i) förhandsedan 1734av ty. Vorhand med samma betydelse; jfr forehand 2vanligen obest. f. sing. tid­punkt före den aktuella tid.MOTSATSantonym2efterhand 2 förhandsbokningförhandsgranskningförhandsvisningpå förhandredan i för­väg​ en ballongförare kan aldrig på för­hand veta den exakta landnings­platsen sedan 1789