Svensk ordbok 2009, webbversion

förhan´dling substantiv ~en ~ar för·handl·ing·en●över­läggning i syfte att nå överens­kommelse efter givande och tagande komm.samh.tid.JFRcohyponymdiskussion förhandlingslösningMBL-förhandlingavtalsförhandlinglöneförhandlinghårda förhandlingarintensiva förhandlingarut­dragna förhandlingarin­leda förhandlingarde satt i förhandlingar om de nya lönernaförhandlingar på­går om ytterligare upp­sägningarförhandlingar (mellan ngra) (om ngt/att+V/SATS), förhandlingar (med ngn) (om ngt/att+V/SATS)sedan 1468Bihang till Rimkrönikornafornsv. forhandling