Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
för·int·ar●förstöra (ngt) så att det (mer eller mindre) upphör att finnas till
NollJFRcohyponymtillintetgöracohyponymutplånacohyponymutrota
målet var att förinta fiendens huvudflottakärnvapen som kan förinta hela mänsklighetenförinta ngn/ngtsedan 1799efter ty. vernichten med samma betydelse
Subst.:förintande;
förintelse