Svensk ordbok 2009, webbversion

förkläde äv. 2förklä2förklä [fö`r-, för`-äv.för´-] substantiv ~t ~n för|­kläd·et, för|­klät1skyddande klädes­plagg som täcker en del av kroppens fram­sida samt benen; särsk. för köks­arbete kläd.köksförklädesvetsförklädeett blommigt förklädesedan 1563till 1för och kläde 2(kvinnlig) person som följer med och över­vakar ung kvinna i manligt sällskap med upp­gift att hålla den manliga upp­vaktningen in­om bestämda gränser mest histor.sociol.yrk.fastern följde med till balen som förkläde(ngns) förkläde, förkläde (för ngn)sedan 1797