Svensk ordbok 2009, webbversion

förle´da verb förledde förlett, pres. förleder för·led·er●locka (ngn) till felaktigt beteende komm.JFRcohyponymlocka 2cohyponymnarracohyponymdåra hennes optimistiska bud­givning förledde partnern att bjuda stor­slam○ibl. med bi­betydelse av förförelsehon lät sig förledas av hans stiliga ut­seende○äv. försvagatge felaktig upp­fattning JFRcohyponymlura 1 man ska inte förledas att tro på politikernas löftenförleda ngn (till ngt/att+V), förleda ngn (att+V)sedan 1520-taleteg. ’leda vilse’; av lågty. vorleden med samma betydelse Subst.:vbid1-162777förledande