Svensk ordbok 2009, webbversion

1förmä´la verb förmälde förmält, pres. förmäler för·mäl·ervanligen perf. part. gifta bort åld.släkt.förmäla ngn (med ngn)sedan 1737av lågty. vormälen eller ty. vermählen med samma betydelse, eg. ’lova bort’; jfr gemål, giftermål Subst.:vbid1-163247förmälande, vbid2-163247förmälning
2förmä´la verb förmälde äv. förmälte, förmält, pres. förmäler för·mäl·ermed­dela information om ngt formelltkomm.JFRcohyponymberättacohyponymförtäljacohyponymomtala vad som sedan hände förmäler inte historienryktet förmäler att NN och ON tänker gifta sigförmäla ngt/SATSsedan 1480Dombok för Sydöstra Tavastland (Bidrag till Finlands historia)fornsv. formäla; efter lågty. vormelden med samma betydelse, med an­slutning till mäla Subst.:vbid1-163249förmälande