Svensk ordbok 2009, webbversion

förmö´gen adjektiv förmöget förmögna för·mögn·are1väl försedd med ekonomiska till­gångar som med­ger en bekväm till­varo admin.ekon.SYN.synonymrik 1 JFRcohyponymbesuttencohyponymburgen en förmögen skepps­redarefamiljen var väl­bärgad men knappast förmögensedan 1535av lågty. vormögen ’väl­mående’, eg. ’i stånd till ngt’, till vormögen ’förmå’; jfr förmå, oförmögen 2vanligen i nekande konstruktioner som har förmåga till (viss) handling admin.psykol.hon är inte förmögen att ta vara på sig självförmögen till ngt/att+V, förmögen att+Vsedan 1546