Svensk ordbok 2009, webbversion

förmö´genhet substantiv ~en ~er för·mögen·het·en1(viss) samlad mängd av större ekonomiska till­gångar särsk. om så­dan som ägs av en person el. släkt ekon.JFRcohyponymegendom 1 familjeförmögenhetsvenskarnas samlade förmögenhet ökarhon skapade sig en förmögenhet på tio­tals miljoner genom aktie­spekulationerhan slösade bort sin förmögenhet på spelhan lämnade en liten förmögenhet efter sig○äv. som över­driftstor summa pengar skämts.mattan kostade en mindre förmögenheten förmögenhet (på BELOPP)sedan 15442vanligen plur.; nästan en­bart i sammansättn. (andlig) förmåga ekon.själsförmögenhetersedan 1743