Svensk ordbok 2009, webbversion

förnär´ma verb ~de ~t för·närm·arbemöta (ngn) på ett sätt som inte tar till­räcklig hän­syn till den personliga värdigheten komm.JFRcohyponymförolämpacohyponymsåra 2cohyponymskymfacohyponymförorätta hon förnärmade honom genom att kalla honom en glad amatörförnärma ngnsedan 1790eg. ’gå ngn för när’; jfr da. fornærme med samma betydelse Subst.:vbid1-163460förnärmande; vbid2-163460förnärmelse