Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
för·närm·ar●bemöta (ngn) på ett sätt som inte tar tillräcklig hänsyn till den personliga värdigheten
komm.JFRcohyponymförolämpacohyponymsåra 2cohyponymskymfacohyponymförorätta
hon förnärmade honom genom att kalla honom en glad amatörförnärma ngnsedan 1790eg. ’gå ngn för när’; jfr da. fornærme med samma betydelse
Subst.:vbid1-163460förnärmande;
vbid2-163460förnärmelse