Svensk ordbok 2009, webbversion
[-å´rd-]
substantiv ~t ~n
för·ordn·and·et1beslut om innehav av tjänst
särsk. offentlig; permanent el. (ofta) tillfälligt
arb.samh.JFRcohyponymfullmakt
tillsvidareförordnande○äv. om motsvarande dokumenthar förordnandet kommit?○äv. med tanke på tjänstenhon har två veckor kvar på förordnandetförordnande (av ngn) (som/till ngn), förordnande (av ngn) (på ngt)sedan 17982administrativ föreskrift
samh.förordnande (om ngt/SATS)sedan 1754