Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
för·råd·et●(särskilt anskaffad) samling varor, avsedd att användas vid behov
särsk. livsmedel el. andra förbrukningsartiklar
handel.samh.JFRcohyponym1lager 1
förrådsbyggnadförrådshusmedicinförrådreservförrådvinterförrådlägga upp ett förråd av livsmedelförrådet av fotogen behövde fyllas på○ofta om motsvarande lokalJFRcohyponymupplagcohyponym1lager 1
gå upp på förrådet○äv. bildligtglosförrådordförrådhan hade ett stort förråd av historierett förråd (av ngt)sedan 1540av lågty. vorrat, ty. Vorrat med samma betydelse, eg. ’vad man har att råda över’