Svensk ordbok 2009, webbversion

förrinn´a verb förrann förrunnit förrunnen förrunna, pres. förrinner för·rinn·erpassera förbi och förgå särsk. om tid ngt högt.tid.JFRcohyponymförflytacohyponymavlöpa 2 åren förrann, och barnen blev storaäv.avta hans krafter förrann snabbtförrinnasedan 1846Subst.:vbid1-163692förrinnande