Svensk ordbok 2009, webbversion

försö´ka verb försökte försökt, pres. försöker för·sök·er●handla på ett sätt som syftar till och bör ha möjlighet till att åstad­komma ngt, med större el. mindre risk för miss­lyckande Nollhan försökte göra politisk karriär men miss­lyckadesdet var menings­löst att försöka hinna framdu kan väl åt­minstone försöka!vad är det du försöker säga mig?hon försökte förgäves trösta honom○äv.pröva försöka sin lyckaförsöka (V), försöka (att+V), försöka (ngt)försök inte!kom inte med några dumheterel. lögner, fula knep, bluffar etc.​ Tänker du smita från disken? Försök inte! försöka dugerdet är bra att i alla fall försöka​ det blir inte lätt att få tag på biljetter till konserten, men försöka duger sedan ca 1400Klosterläsningfornsv. forsökia; av lågty. vorsoken med samma betydelse, eg. ’försöka få reda på’ Subst.:försök