substantiv ~n ~r
för·sak·els·en●det att försaka
ngt (ofta ngt av mer el. mindre livsnödvändigt slag)
NollJFRcohyponymuppoffring
ett liv fullt av försakelser och umbärandenförsakelse (av ngt/att+V)sedan ca 1755Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
för·sak·els·en●det att försaka
ngt (ofta ngt av mer el. mindre livsnödvändigt slag)
NollJFRcohyponymuppoffring
ett liv fullt av försakelser och umbärandenförsakelse (av ngt/att+V)sedan ca 1755