Svensk ordbok 2009, webbversion

försik´tig adjektiv ~t för·sikt·ig●som (på goda grunder) und­viker att ta risker om person etc.; i all­mänhet el. på visst om­råde admin.psykol.JFRcohyponymfegcohyponymdiskret 1cohyponymvarlig var försiktig i trafikenman måste vara försiktig med slut­satserna när under­laget är så magertborta­laget spelade mycket försiktigt (adv.)○äv. om handling e.d.en försiktig formuleringdet finns grund för försiktig optimism○äv. försvagatvarsam var försiktig med den antika vasenförsiktig (med ngn/ngt/att+V)en försiktig generalsegeneral sedan 1529av lågty. vorsichtich med samma betydelse, till vorsicht ’försiktighet’, eg. ’förut­seende’, till vorsen ’förut­se’; jfr 1sikt