verb ~de ~t
för·skon·ar●låta slippa
att utsättas för ngn plåga etc.
komm.JFRcohyponymskonacohyponymbefria 2
vi har länge varit förskonade från krig i Sverigeförskona oss från särskrivningarna!förskona ngn/ngt (från ngt/att+V)sedan 1545efter ty. verschonen med samma betydelse; jfr skona
Subst.:vbid1-164023förskonande,
förskoning