Svensk ordbok 2009, webbversion

försnill´a verb ~de ~t för·snill·arförskingra för egen vinning ekon.han försnillade 10 000 kronor av statliga medeläv. utan ond av­siktslarva bort låne­boken har han ty­värr försnillatförsnilla ngtsedan 1581efter lågty. vorsnellen ’bedra’, till snel ’snabb’; jfr snäll- Subst.:vbid1-164240försnillande, vbid2-164240försnillning