substantiv ~en ~ar
för·son·ing·en●återställt vänskapligt förhållande efter konflikt
komm.relig.tid.hon tog första steget till försoninghan kom emot henne med handen utsträckt till försoning○äv.återställande av gudsgemenskap
försoningsläraförsoning (mellan ngra), försoning (med ngn)sedan 1686