substantiv ~n ~r
för·stör·els·en●det att ngt blir förstört
tid.JFRcohyponymödeläggelsecohyponymfördärv
förstörelselustaförstörelsevapenförstörelsen av naturenmålet för fredsrörelsen är en fullständig förstörelse av alla kärnvapen○ibl. äv. om resultatethan blickade ut över förstörelsen i rummetförstörelse (av ngt)sedan 1599