Svensk ordbok 2009, webbversion

förs`ta räkneord, maskulinum förste ●som kommer före alla an­dra i ordningen i tid el. rum; absolut el. i visst samman­hang Nollförstaplaceringförstapristagarehans första förälskelsekung Oscar den försteförsta klass i små­skolanpå första våningenförsta radens fondjag är den förste att med­ge ...vi reser med första tåg söder­ut○äv. i fråga om rang, kvalitet e.d.förstalagetrikets första damförste bibliotekarieförsta prisåka i första klassen första klassens pedagogför det första ... för det andra ... till att börja med ... där­näst ...​ för det första vill vi att de nya lokalerna ska vara rymligare än våra gamla, för det an­dra vill vi komma närmare centrum första bästa ngn/ngtse1bra 1 första förbandse1förband 1 första förberedandeseförberedande första hjälpense1hjälp 1 första majsemaj i första handsehand 1 (inte) i första tagetsetag 3 spela första fiolensefiol ta första stegetsesteg 1 sedan 800–900-taletrunristad järnring, Forsa, Hälsingland (Åhlén)runform fursta, fornsv. fyrster, fem. fyrsta