Svensk ordbok 2009, webbversion

försva´ga verb ~de ~t för·svag·ar●ofta pass. el. perf. part. göra svagare och ofta sämre NollJFRcohyponym2matta 1 landets ställning i världen har försvagatslaget blev åt­skilligt försvagat när NN blev skadadhans röst är försvagad av trötthet○ofta spec. med avs. på valutaeuron har försvagats○spec. äv. meteorol.hög­trycket försvagades långsamtförsvaga ngn/ngtsedan 1497öppet brev utfärdat av Svante Nilsson m.fl. riksråd om stöd till ärkebiskop Jakob (Styffe)fornsv. forsvaka Subst.:vbid1-164792försvagande, försvagning