Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv förtecknet, plur. ~, best. plur. förtecknen
för|teckn·et●notskriftstecken som anger höjning, sänkning eller återställning av toner
musikJFRhyponymsänkningsteckenhyponymåterställningsteckenhyponymhöjningstecken
fasta förteckentillfälliga förtecken○äv. bildligtutmärkande särdrag
en valkampanj med socialistiska förteckensedan 1889; 1965 i bildlig bemärkelse