Svensk ordbok 2009, webbversion

förtry´telse substantiv ~n för·tryt·els·en●vrede och upp­rördhet som orsakas av ngt som upp­levs som en o­förrätt psykol.tid.SYN.synonymindignation JFRcohyponymharm hon grät av förtrytelserösten darrade av förtrytelsetill sin stora förtrytelse fick han inte tjänstenförtrytelse (över ngt/att+V/SATS)sedan 1749