verb ~de ~t
för·undr·ar●väcka förvåning och undran hos
ngn
komm.JFRcohyponymförvåna
hans uthållighet förundrade allaförundra ngnsedan början av 1500-taletEtt forn-svenskt legendariumfornsv. forundra; av lågty. vorwunderen med samma betydelse; jfr undra
Subst.:vbid1-165764förundrande;
förundran