Svensk ordbok 2009, webbversion

1`rutseende adjektiv, ingen böjning för·ut|­se·endesom förnuftigt bedömer fram­tida ut­veckling och vid­tar lämpliga åt­gärder admin.psykol.JFRcohyponymframsyntcohyponymförtänksam han hade varit förutseende nog att ta med ett paraplysedan 1830
2`rutseende substantiv ~t för·ut|­se·end·etförmåga att förut­se kommande ut­veckling komm.han miss­lyckades genom sin brist på förutseendesedan 1835