verb ~de ~t
för·vägr·ar●vägra att låta komma i åtnjutande av
viss positiv upplevelse, viss rättighet e.d.
ofta i polemiska sammanhangkomm.JFRcohyponymneka 2
regimen förvägrade folket deras politiska fri- och rättigheterförvägra ngn ngt/att+Vsedan 1508brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)fornsv. forveghra; jfr vägra
Subst.:vbid1-166107förvägrande