verb förvände förvänt, pres. förvänder
för·vänd·er●göra oigenkännlig
komm.JFRcohyponymförställa
förvända sin handstil○äv. med konstruktionsväxlingfå (uppfattningsförmåga) att fungera felaktigt
trollkarlen tycktes förvända synen på demförvända ngtsedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. forvända
Subst.:vbid1-166119förvändande,
vbid2-166119förvändning