Svensk ordbok 2009, webbversion

förvan´dla verb ~de ~t för·vandl·ar●(full­ständigt) förändra i fråga om grund­läggande egenskaper som ut­seende och karaktär; ofta i sagor o.d. af.jur.sag.JFRcohyponymförbytacohyponymomvandla förvandla vatten till vinprinsen förvandlades till en grodadet sköna natur­området förvandlades till ett grus­tag○spec. som över­drifthon var som förvandlad efter semestern○spec. äv. jur.byta ut ett straff e.d. mot ett annat döds­straffet förvandlades till livs­tids fängelseförvandla ngn/ngt (till ngn/ngt)sedan 1502brev från rikets råd till Danmark (Grönblad)fornsv. forvandla; av lågty. vorwandelen med samma betydelse; jfr vandel Subst.:vbid1-165897förvandlande, förvandling